Servicio
Detta är en sen sen sen kommentar till Sweet Franssons "Hoppet lever" om en bra sko-känsla som förstördes på grund av en sur kossa till butiksbiträde.
VARFÖR är all servicepersonal i hela det föribannade landet Spanien så grymt otrevliga? Alla andra är ju nästan onödigt omtänksamma och vill lägga sig i och hjälpa när man inte ens behöver hjälp. De är raka motsatsen till svenskarna, för här får man ju sparken om man snäser av en kund och de som inte jobbar med service pepparsprayar en om man råkar tilltala dem, fråga om tiden eller vad som helst som inkräktar på deras egen kvadratmeter av trottoaren. De enda vänliga entreprenörer jag har träffat på har nummer 1-3.
TREVLIGA:
1. José med grodmunnen som ville prata svenska med mig och Kriztijna. Han var camarero på ett fik och efter en timmes effektivt prat försökte vi övertala honom att flytta till Umeå, köpa skeppscaféet Vita Björn och starta ett spanskt hak där. Han förstod ungefär hälften av vad vi sa.
2. En falafelkille från Marocko som har ett litet grillkrypin i Granadas hippiekvarter + hans kompis.
3. Kvinnan som äger den enda butiken i Rubite.
OTREVLIGA:
4. Alla Alsinas busschaufförer, speciellt de i Granada, men inte de som vi åkte med mellan Lanjarón och Rubite.
5. Alla Alsinas biljettförsäljare, speciellt de i Granada och Orgiva.
6. All kassapersonal på supermercados och hipermercados. Mest jobbiga tonåringar.
VARFÖR är all servicepersonal i hela det föribannade landet Spanien så grymt otrevliga? Alla andra är ju nästan onödigt omtänksamma och vill lägga sig i och hjälpa när man inte ens behöver hjälp. De är raka motsatsen till svenskarna, för här får man ju sparken om man snäser av en kund och de som inte jobbar med service pepparsprayar en om man råkar tilltala dem, fråga om tiden eller vad som helst som inkräktar på deras egen kvadratmeter av trottoaren. De enda vänliga entreprenörer jag har träffat på har nummer 1-3.
TREVLIGA:
1. José med grodmunnen som ville prata svenska med mig och Kriztijna. Han var camarero på ett fik och efter en timmes effektivt prat försökte vi övertala honom att flytta till Umeå, köpa skeppscaféet Vita Björn och starta ett spanskt hak där. Han förstod ungefär hälften av vad vi sa.
2. En falafelkille från Marocko som har ett litet grillkrypin i Granadas hippiekvarter + hans kompis.
3. Kvinnan som äger den enda butiken i Rubite.
OTREVLIGA:
4. Alla Alsinas busschaufförer, speciellt de i Granada, men inte de som vi åkte med mellan Lanjarón och Rubite.
5. Alla Alsinas biljettförsäljare, speciellt de i Granada och Orgiva.
6. All kassapersonal på supermercados och hipermercados. Mest jobbiga tonåringar.
posted by Manis at 6:38 em
5 Comments:
Ja, det är HELT sjukt. Fast det där med busschaufförer håller jag inte med om. Jag har träffat mången ljuvliger gubbe i chaffisdräkt.
Supermercado-kvinnorna är VÄRST. Fy.
Gå caminon så återfår du tron på både Spanien och mänskligheten!
Den värsta var en idiot som jobbade i en klädaffär där jag köpte skor. Hela tiden stod hon och pratade med en kompis under tiden hon expedierade mig utan att ens se på mig. Hon skulle ha åkt ut snabbare än hon hunnit säga botella om hon jobbat i Sverige. Iallafall om det varit min klädaffär!
True, true. Tragiskt, men sant. Min karl blev förresten utsatt för rasism härom veckan när han hade feber och skulla få ett sjukintyg, ja det är sant! Karl'n som blivit skickad fram och tillbaka mellan olika avdelningar/byggnader/anställda sa till en engelsktalande kvinna (som krävde att han hade sitt hyreskontrakt för att ens kunna få träffa en doktor!) att de hade lite krångligt system. Kvinnan svarade då spydigt:
"Ja, du får väl skylla dig själv när du inte talar Spanska eller Katalan"
Oh my god! Ska man inte som europeisk medborgare kunna få ett enkelt sjukintyg? Har du feber, ja eller nej? När karl'n då frågade ifall hon tyckte att han skulle åka hem till Sverige gjorde kvinnan en såndär frågande min och försökte söka stöd hos sina arbetskamrater som genant kollade ner i golvet.
I'm not staying here for long.
/ Fran
Franburkha> Jag tycker iofs att det är bra att man som svensk får bli utsatt för lite främlingsfientlighet då och då. Det stärker ens person och får en att tänka efter. En iranier som bara talade persiska, och säg franska hade säkert kunnat bli bemött på ett liknande sätt på ett svenskt sjukhus. Tror jag i alla fall.
Viktorov> Jag förstår vad du menar men man kan inte direkt jämföra persiska med engelska. Dessutom är Iran inte med i EU.
/ Fran
Skicka en kommentar
<< Home