Pulitzerpriset

Jag har fortfarande kvar en känsla som jag vet finns på riktigt och den är både en sorg och en glädje, men framför allt är den verklig. Jag har fått den av att läsa och se fiktion. Den som inte har läst boken The Hours (Timmarna) av Michael Cunningham eller sett filmen, borde göra det så fort den har tid. Om man gillar att läsa böcker bör man också ta itu med Mrs Dalloway av Virginia Woolf.
Det känns lite löjligt att bli så uppjagad av en bok och en film men alltså vadå? Jag känner nu, mycket mer än vad jag har gjort tidigare (på det sättet jag har lärt mig själv), att allt är på riktigt. Ingenting är meningslöst. Klart som fan att en sådan författare förtjänar prestigefyllda priser.