Det har blivit nåt fel på min hjärna

Efter en knapp vecka i skärgårdsparadiset känns det som att mitt medvetande sitter i karantän. Jag kan inte beskriva det på något annat sätt. Det är inget agorafobiskt över det här, såsom första dagarna efter en vistelse i Sjöträsk kan vara. Det är en ensamhet som inte kan botas av andra personers närvaro. Jag har några alternativ till vad det är jag lider av men det kan ju vara vad tusan som helst.

1. Komma hem-depression

2. Postförträngelsefågelskådningssyndrom

3. Förkylningsynklighet

4. Hormoncykeljävulen

5. Depressionaris vulgaris (höstvariant)

6. Alltpåengång

Flytten till Teg känns bara rolig, därför har jag inte listat den. Jag hoppas att Sting, Andy och Stewart kan hjälpa mig med utredningen på onsdag. Jag välkomnar alla som känner igen sig att titta förbi, eller bara skriva ett hej, så kan vi krisa ihop.

Gråtruten lider sällan av personlighetsförändringar, eller mer aldrig än sällan antar jag.