Jag gillar (även döda) pipps

En gång råkade jag åka till Stockholm för att ha SF-bokhandeln-orgie med Zagar och för att gå på Naturhistoriska Riksmuséet med Zagar + Horace (Lindberg; den store poeten). Uppvärmningen började redan i Umå med ännu en gothduva.



På muséet utspelade sig sedan både Stor Humor och Vördnad, ibland i exakt samma sekund (OBS! bofink med glasögon: endast lol).



Scenen här nedan kan sammanfattas så här: en sparvuggla känner sig sjukt nöjd och snart mätt, trots att den är fylld med sågspån och har glaskulor i ögonen.



Man fick lära sig hur man fångar småfåglar för ringmärkning utan att få bajs på händerna eller bli hackad på knogarna = se till att dom är uppstoppade innan.



En rördrom i s.k. pålställning, ett ord som jag hoppas kommer att ge mig fler besökare direkt från Google sök. Det den gör då är att försöka kamouflera sig, men just den här misslyckades kraftigt då den var upplyst i en sorts glasmonter. Samt död.



Utstellning af then store utdöde pipps med neb fylld af thand.



Här följer kort på pipps i ordningen:
1. Guldfasan
2. Hjälmpärlhöna
3. Kiwi
4. En sorts grodmun kan detta vara (jepp, frogmouth på engelska)
5. Papegoja obs varken kakopo eller kea, minns tyvärr ej namnet
6. Havssula/Morus bassanus/Northern gannet/Din Gamle Skojare



Nästa utställning: TBA